tisdag 29 november 2011
Plantar fasciit och nya möten
Idag tog jag mig (äntligen) till sjukgymnasterna på vårdcentralen i Hålan. Jag har i kanske 8-9 månader haft fruktansvärt ont i mina fötter, eller under kan man säga, i hälarna. Jag har Plantar fasciit, men det kan jag inte uttala så jag säger hälsporre. Nu ska mina fötter tejpas en gång i veckan, jag ska ha inlägg i skorna och ha bra inneskor.
Om detta inte hjälper ska jag få ortopediska inlägg och genast bli förvandlad till Signe, 86 år.
När jag kom till väntrummet hos sjukgymnasten satt där en herre redan. Vi började samtala, först om Minst, sen om stormen och sen frågade jag var han kom ifrån då jag hörde en välbekant brytning i hans röst. Han heter Herbert och är från Tyskland, eller gamla Tyskland som han sa, hans tyskland är numera Polen.
Herbert (precis som min morfar) och jag satt sen och prata om krig, elpriser, arbetslöshet och Hålan. Han påminde mycket om morfar, samma frågvishet och kloka blick. Sen blev det hans tur och Herbert lunkade iväg med sjukgymnasten, det sista jag hörde från honom innan dörren till behandlingsrummet stängdes var: "Jag tappar mina byxor, jag har glömt mitt bälte!" (läses med fördel med tyskbrytning).
Om detta inte hjälper ska jag få ortopediska inlägg och genast bli förvandlad till Signe, 86 år.
När jag kom till väntrummet hos sjukgymnasten satt där en herre redan. Vi började samtala, först om Minst, sen om stormen och sen frågade jag var han kom ifrån då jag hörde en välbekant brytning i hans röst. Han heter Herbert och är från Tyskland, eller gamla Tyskland som han sa, hans tyskland är numera Polen.
Herbert (precis som min morfar) och jag satt sen och prata om krig, elpriser, arbetslöshet och Hålan. Han påminde mycket om morfar, samma frågvishet och kloka blick. Sen blev det hans tur och Herbert lunkade iväg med sjukgymnasten, det sista jag hörde från honom innan dörren till behandlingsrummet stängdes var: "Jag tappar mina byxor, jag har glömt mitt bälte!" (läses med fördel med tyskbrytning).
måndag 28 november 2011
En gång i tiden
När vi tittade på hus en gång för länge sedan förälskade vi oss i detta, men eftersom Denis inte kunde gå upprätt på ovanvåningen så fick vi ge upp det och hamnade i Hålan istället.
Nu är köket omgjort och ovanvåningen sjukt tillpiffad, taket är något höjt ser det ut som. Men detta huset är ett sånt som har hängt kvar hos oss i flera år.
söndag 27 november 2011
Idag är det
söndag och första advent, igår var det lördag och den försvann i ett hu.
Jag tog Stora och Liten och åkte till Busfabriken. Tillsammans med hela Malmö med omnejd? Stora var bjuden på kalas hos Zinna och det är tur för Liten att Zinnas lillebror är hans bästa kompis Sam, så Liten fick också hänga med.
Busfabriken gjorde kaos av mig, jag trillade och allt var livat.
Sen stoppade vi våra bussvettiga ungar i bilen och åkte till min pappa för den årliga kalkonmiddagen. Vi hade kul tills farmor skulle hem och svimmade lite i trappan.och sen skulle köra hem tyckte hon.
Pappa och Agata bjöd på en kalkon som smälte i munnen, tillsammans med sås, potatis och en massa andra fantastiska tillbehör.
Vi kom hem sent och stoppade ungar i sängar. Sen såg vi film.
Idag vaknade vi och sen var det ett sabla tjat om julpynt från den största av de tre avkommorna. När vi väl började tog hon ett gäng tomtar och sattte i sitt rum, sen gick hon till Alice.
Pyntat blev det iallafall.
Vi åkte till svärföräldrarna i stormen och åt middag, sen åkte vi hem rätt snabbt igen för att försöka undvika det värsta stormandet.
Nu blåser det där ute, jag är glad över att jag än en gång lyckats undvika en storm på jobb och här inne är juleljusen tända.
Jag tog Stora och Liten och åkte till Busfabriken. Tillsammans med hela Malmö med omnejd? Stora var bjuden på kalas hos Zinna och det är tur för Liten att Zinnas lillebror är hans bästa kompis Sam, så Liten fick också hänga med.
Busfabriken gjorde kaos av mig, jag trillade och allt var livat.
Sen stoppade vi våra bussvettiga ungar i bilen och åkte till min pappa för den årliga kalkonmiddagen. Vi hade kul tills farmor skulle hem och svimmade lite i trappan.och sen skulle köra hem tyckte hon.
Pappa och Agata bjöd på en kalkon som smälte i munnen, tillsammans med sås, potatis och en massa andra fantastiska tillbehör.
Vi kom hem sent och stoppade ungar i sängar. Sen såg vi film.
Idag vaknade vi och sen var det ett sabla tjat om julpynt från den största av de tre avkommorna. När vi väl började tog hon ett gäng tomtar och sattte i sitt rum, sen gick hon till Alice.
Pyntat blev det iallafall.
Vi åkte till svärföräldrarna i stormen och åt middag, sen åkte vi hem rätt snabbt igen för att försöka undvika det värsta stormandet.
Nu blåser det där ute, jag är glad över att jag än en gång lyckats undvika en storm på jobb och här inne är juleljusen tända.
lördag 26 november 2011
Vilken fredag
Fredagen blev oväntat rätt fantastisk. I torsdag ringde min svägerska Julia och undrade om jag och Stora ville följa med och se Idol i Malmö. Hon fick biljetter via jobb.
Jag har inte tittat alls på Idol, men tänkte att det säkert blir kul, om inta annat så kommer Stora gilla det.
Men jäflar i lådan, vilken stämning. Jag hade jättekul. Och nu måste jag se återstående två program och hålla tummarna för Robin för pojken kan underhålla.
Efter Idol var Stora givetvis trött så vi hoppade in i en taxi och åkte genom Berit med åska och blixar hem.
Tack Julia, för biljetterna och sällskapet, vi hade jättekul!
Jag har inte tittat alls på Idol, men tänkte att det säkert blir kul, om inta annat så kommer Stora gilla det.
Men jäflar i lådan, vilken stämning. Jag hade jättekul. Och nu måste jag se återstående två program och hålla tummarna för Robin för pojken kan underhålla.
Efter Idol var Stora givetvis trött så vi hoppade in i en taxi och åkte genom Berit med åska och blixar hem.
Tack Julia, för biljetterna och sällskapet, vi hade jättekul!
onsdag 23 november 2011
Jag är långt ifrån felfri men...
Två deltagare från "Ensam mamma söker" gnäller ut i Aftonbladet om att produktionsbolaget inte brydde sig om deras barn väl och ve under inspelningen.
Borde inte det vara deras uppgift, som föräldrar? Fattade de inte innan att det är en jävligt dålig idé att leta ny mamma/pappa till barnen i TV, att låta en hög främmande män flytta in och umgås med barnen. Om man inte fattar att barnen kommer att ta det på kanske inte bästa sätt så borde ens färdigheter som förälder ifrågasättas.
För är inte en förälders främsta uppgift att se till sina barns bästa? Att delta i en dokusåpa känns ju inte som något man gör för sina barns skull. Och sen ha mage att gnälla på att någon som har som jobb att göra en intressant tv-såpa att inte ta hand om de barn som man själv borde sätta främst är skamligt.
Jefla puckon.
Borde inte det vara deras uppgift, som föräldrar? Fattade de inte innan att det är en jävligt dålig idé att leta ny mamma/pappa till barnen i TV, att låta en hög främmande män flytta in och umgås med barnen. Om man inte fattar att barnen kommer att ta det på kanske inte bästa sätt så borde ens färdigheter som förälder ifrågasättas.
För är inte en förälders främsta uppgift att se till sina barns bästa? Att delta i en dokusåpa känns ju inte som något man gör för sina barns skull. Och sen ha mage att gnälla på att någon som har som jobb att göra en intressant tv-såpa att inte ta hand om de barn som man själv borde sätta främst är skamligt.
Jefla puckon.
måndag 21 november 2011
Dopet
Dopet är överstökat, hela söndagen stressades igenom tills 14.30 när klockorna ringde i Oxie kyrka, eller vi fortsatte ju stressa mest hela dagen.
Vi bjöd på smörgåstårta från Smörgåshörnan, rekomenderas! Hallonmousse tårtor från Ambrosia, fantastiska!
Minst fick underbara presenter och vi fick träffa släkt på längden och bredden.
Vi var hemma vid 20.30, torkade svetten ur pannan och nu laddar vi om för Storas kommande kalasande, två veckor till släkten kommer hit och firar vår först födda.
Vi bjöd på smörgåstårta från Smörgåshörnan, rekomenderas! Hallonmousse tårtor från Ambrosia, fantastiska!
Minst fick underbara presenter och vi fick träffa släkt på längden och bredden.
Vi var hemma vid 20.30, torkade svetten ur pannan och nu laddar vi om för Storas kommande kalasande, två veckor till släkten kommer hit och firar vår först födda.
lördag 19 november 2011
fredag 18 november 2011
När jag inte fattar nått!
Leken ändras, Stora är piga.
"Var ska jag städa, frun?" frågar hon mig
"Ditt rum kanske?" svarar jag
"Amen ååååhhhh, du fattar ingenting!"
"Var ska jag städa, frun?" frågar hon mig
"Ditt rum kanske?" svarar jag
"Amen ååååhhhh, du fattar ingenting!"
Fredagsmys
Denis har flytt till Malmö och Wärldshuset för samkväm med kolleger från förr.
Jag tittar på rampljuset, barnen leker pirater, vinet i boxen är slut. Nä, jag har icke förbrukat hela idag, själv, det var ett glas kvar att krama ut ur påsen och nu är det slut och jag slänger trånande blickar efter det kroatiska vita vinet i kylen, hur sur blir kroaten om han kommer hem och finner vinet öppnat? Hur mycket bryr jag mig?
Jag har inte fått gjort i närheten av vad jag hade tänkt, jag tänker: det löser sig, sa han som sket i vasken.
Imorron har vi däckbyte, presentinköp, dopförberedelser, städning och tvagning av avkommer. Kan man köra dem i tvättmaskinen, på ett kortprogram?
Jag känner att det är nått jag glömt, vilket jag antagligen har, men jag har ju glömt det och kan inget göra förrens det kommer tillbaka till mig.
Jag vill så här på förhand tacka min Mutti som lovat att komma och ta hand om de tre på söndag när vi dukar och hämtar diverse tårtor. Tack fina mamma, vad skulle jag gjort utan dig?
Nu, åter till det kroatiska vinet i kylen!
Jag tittar på rampljuset, barnen leker pirater, vinet i boxen är slut. Nä, jag har icke förbrukat hela idag, själv, det var ett glas kvar att krama ut ur påsen och nu är det slut och jag slänger trånande blickar efter det kroatiska vita vinet i kylen, hur sur blir kroaten om han kommer hem och finner vinet öppnat? Hur mycket bryr jag mig?
Jag har inte fått gjort i närheten av vad jag hade tänkt, jag tänker: det löser sig, sa han som sket i vasken.
Imorron har vi däckbyte, presentinköp, dopförberedelser, städning och tvagning av avkommer. Kan man köra dem i tvättmaskinen, på ett kortprogram?
Jag känner att det är nått jag glömt, vilket jag antagligen har, men jag har ju glömt det och kan inget göra förrens det kommer tillbaka till mig.
Jag vill så här på förhand tacka min Mutti som lovat att komma och ta hand om de tre på söndag när vi dukar och hämtar diverse tårtor. Tack fina mamma, vad skulle jag gjort utan dig?
Nu, åter till det kroatiska vinet i kylen!
Stress
På söndag är det dagen dop. Dubbeldop för lilla kusinen ska döpas samtidigt. 74 gäster väntas till Oxie kyrka. Och jag känner viss stress i hur dagen ska fortlöpa med dukning, hämtning av diverse tårtor och så då 3 barn som ska tas om hand.
Till stressen lades igår lite mer stress med övernattande gäster mitt i allt kul. Men det ska gå finfint. Hoppas jag. Alternativt får man ett bryt bland dopklänningar och läskbackar.
Det är en härlig tid som ligger framför oss (säger jag meddrypande mycket viss ironi i rösten). Det är dop och födelsedagar och tävlingar, julfester och luciatåg. Julaftnar och fler födelsedagar. Nyårsafton och fler födelsedagar, män som åker till Mexiko. Snö. Julpynt.
Kom februari och vagga mig till sömns.
Till stressen lades igår lite mer stress med övernattande gäster mitt i allt kul. Men det ska gå finfint. Hoppas jag. Alternativt får man ett bryt bland dopklänningar och läskbackar.
Det är en härlig tid som ligger framför oss (säger jag med
Kom februari och vagga mig till sömns.
onsdag 16 november 2011
Försenat
Idag skulle jag på utvecklingssamtal på Liten förskola, 13.30 skulle jag vara där. Toppen tänkte jag först, sen, precis innan, kom jag på att jag måste ju släppa in Stora i huset innan jag försvinner. Behöver ju inte upprepa utlåsandet av henne.
Hon slutar 13.25 så jag tänkte att jag bara blir ett ögonblick sen och gick ut och väntade på Stora vid cykelbanan. 13.38 ser jag henne komma cyklandes som om det inte fanns ett bekymmer i världen (vilket är rätt sinnesstämning för en snart 7 åring) när hon kommer inom hörhåll ropar jag till henne att skynda på varvid hon stannar, vinkar, skickar iväg en slängkyss. "Ameh, skynda dig dåååå!" vrålar jag. Hon fortsätter cykla och kommer fram till mig. "Varför är du så sen?" "Sen?" säger hon och tittar på mig med en förundrad min, rycker på axlarna och tittar på ett gammalt päron på marken "är jag sen? Det visste jag inte" "Men du slutade för en kvart sedan, vad har du gjort sen dess?" "Inget?" svarar hon, tar nycklarna och cyklar obekymmrat hem.
Själv stressar jag iväg till förskolan, sliter sönder min jacka och svettas mellan pattarna.
Hon slutar 13.25 så jag tänkte att jag bara blir ett ögonblick sen och gick ut och väntade på Stora vid cykelbanan. 13.38 ser jag henne komma cyklandes som om det inte fanns ett bekymmer i världen (vilket är rätt sinnesstämning för en snart 7 åring) när hon kommer inom hörhåll ropar jag till henne att skynda på varvid hon stannar, vinkar, skickar iväg en slängkyss. "Ameh, skynda dig dåååå!" vrålar jag. Hon fortsätter cykla och kommer fram till mig. "Varför är du så sen?" "Sen?" säger hon och tittar på mig med en förundrad min, rycker på axlarna och tittar på ett gammalt päron på marken "är jag sen? Det visste jag inte" "Men du slutade för en kvart sedan, vad har du gjort sen dess?" "Inget?" svarar hon, tar nycklarna och cyklar obekymmrat hem.
Själv stressar jag iväg till förskolan, sliter sönder min jacka och svettas mellan pattarna.
fredag 11 november 2011
Biljetten är köpt
torsdag 10 november 2011
Mother of the year - om att falla på målsnöret
Idag åkte jag och Minst till min arbetsplats för lite besök. Trevligt var det, inte för att jag längtar tillbaka då...
Hursom, när jag skulle hem var bussen sen. Inte mycket men lite. Problemet med den något försenade bussen var att den var så sen att Stora skulle komma hem innan mig, Komma hem och finna ytterdörren låst.
Det hände mig en gång, jag trodde det var en sån dag när mamma slutade tidigt och jag inte skulle till fritids. Jag skuttade hem genom eftermiddagen och kände glädje för tidiga dagar med mamma var ljuvliga. Jag gick fram till ytterdörren och där var det stopp.
Det tog 5-10 minuter innan jag verkligen fattade att jag tagit fel dag och att mamma inte skulle komma strax. Då började jag gråta. För jag tyckte det var pinsamt att gå till fritids nu. Så där stod jag utanför huset och grät och kände förtvivlan när en fritidsfröken kom och hämtade mig och tog mig till fritids där vi bakade scones och Jenny Klen var dryg för att jag tagit fel dag.
Denna historia spelandes i mitt huvud när jag passerade Storas skola och såg henne cykla längre fram på cykelbanan. Jag skulle bara komma två-tre minuter efter henne, men det kvittade för hennes lilla hjärta skulle redan ha krossats vid den låsta ytterdörren.
Jag började springa, jag sprang förbi Storas gamla dagisfröknar som var på utflykt med barnen. Jag flåsade fram en förklaring och fortsatte springa.
När jag vände upp på vår gata började jag vråla hennes namn.
Vid ytterdörren stod hon och försökte se tapper ut. Jag sa förlåt och hennes tårar kom rullande.
Fan.
Nu vill jag ge henne hela världen, eller iallafall en nyckel till ytterdörren.
Hursom, när jag skulle hem var bussen sen. Inte mycket men lite. Problemet med den något försenade bussen var att den var så sen att Stora skulle komma hem innan mig, Komma hem och finna ytterdörren låst.
Det hände mig en gång, jag trodde det var en sån dag när mamma slutade tidigt och jag inte skulle till fritids. Jag skuttade hem genom eftermiddagen och kände glädje för tidiga dagar med mamma var ljuvliga. Jag gick fram till ytterdörren och där var det stopp.
Det tog 5-10 minuter innan jag verkligen fattade att jag tagit fel dag och att mamma inte skulle komma strax. Då började jag gråta. För jag tyckte det var pinsamt att gå till fritids nu. Så där stod jag utanför huset och grät och kände förtvivlan när en fritidsfröken kom och hämtade mig och tog mig till fritids där vi bakade scones och Jenny Klen var dryg för att jag tagit fel dag.
Denna historia spelandes i mitt huvud när jag passerade Storas skola och såg henne cykla längre fram på cykelbanan. Jag skulle bara komma två-tre minuter efter henne, men det kvittade för hennes lilla hjärta skulle redan ha krossats vid den låsta ytterdörren.
Jag började springa, jag sprang förbi Storas gamla dagisfröknar som var på utflykt med barnen. Jag flåsade fram en förklaring och fortsatte springa.
När jag vände upp på vår gata började jag vråla hennes namn.
Vid ytterdörren stod hon och försökte se tapper ut. Jag sa förlåt och hennes tårar kom rullande.
Fan.
Nu vill jag ge henne hela världen, eller iallafall en nyckel till ytterdörren.
onsdag 9 november 2011
Tvagning
Första gången Snutte tvättades satt Liten framför tvättmaskinen och grät ett helt tvättprogram. Därför passar vi på när han är på förskolan.
tisdag 8 november 2011
När hon blir liten igen
Stora är så stor. Hon läser, räknar och filosoferar. Hon är klok med en attityd som en 15 åring.
Vi var på Entre härom dagen och shoppade, en belöning hon fått via sin "orm". Hon fick helt själv välja kläder till kommande dop och kalas och hon valde ingen prinsesslik klänning utan en tuff tröja och tights.
Hon sover borta, tävlar i gymnastik och vill lära sig allt om allt.
Men ibland, som igår när en tand kom ut, blir hon min lilla flicka igen. När det är lite läskigt och tårarna kommer så vill hon bara borra in huvudet i min famn och vara liten och gråta. Stunderna blir färre och längre mellan. Men så ljuvliga.
Vi var på Entre härom dagen och shoppade, en belöning hon fått via sin "orm". Hon fick helt själv välja kläder till kommande dop och kalas och hon valde ingen prinsesslik klänning utan en tuff tröja och tights.
Hon sover borta, tävlar i gymnastik och vill lära sig allt om allt.
Men ibland, som igår när en tand kom ut, blir hon min lilla flicka igen. När det är lite läskigt och tårarna kommer så vill hon bara borra in huvudet i min famn och vara liten och gråta. Stunderna blir färre och längre mellan. Men så ljuvliga.
lördag 5 november 2011
tisdag 1 november 2011
Kapitel
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)