Vi ska få vår tredje avkomma. Idag läser jag i Aftonbladet att 4 är det nya 3 (3 är sedan tidigare det nya 2) och att allt fler kändisar väljer att skaffa större barnaskaror.
Det är ju attans att vi aldrig lyckas vara trendiga, för 4 blir det inte (om det nu inte gömmer sig två avkommer där inne i skrivandets stund).
Malin Wollin, trebarnsmamma, beskriver sin familjesituation såhär: "Att ha tre barn är att ha ett zoo som aldrig någonsin kommer ut genom ytterdörren i tid. Barn som slåss och nyps i baksätet trots att man köpt en rymlig sjusitsbil för att de inte ska nå varandra."
Det låter ju lovande, vi som inte lyckas ta oss ut genom ytterdörren tillsammans utan gnäll, bråk och tannagnissel med två avkommer.
I min hjärna har jag sett det som att vi kommer att lyckas organisera och strukturera upp vårt liv till nr 3 anländer. Varför jag fått för mig det är en gåta, jag har trott det sedan innan Stora kom till jorden för drygt 6 år sedan. Vi har inte ens hängare i hallen i barnvänlig höjd, varvid alla ytterkläder ligger strösslade över golvet i en blöt symfoni.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar