Det är mitt i natten och jag har nyss torkat kräks från golvet. Stora har 40 graders feber och när hon har feber kräks hon. Nu kan jag inte somna om.
Jag känner mig lite nere, lite lätt instängd. Varför? Innan jag svarar på det vill jag förklara att Storas sjukdom naturligtvis är värst för henne och att de olägenheter de bringar mig är sekundärt. Jag hade hellre varit sjuk i hennes ställe. Jag hatar se henne så här däckad.
Nåväl, nu ska jag gnälla. Vi har ju rätt nyss fått barn och är därmed naturligt låsta med vad vi kan hitta på. Och jag har inte brytt mig nämnvärt att vi mest är hemma. Men en sak har jag sett fram mot hela sommaren. Det ska vara allsång på Gästis här i hålan och vår nya granne är allsångs trubadur. Det har liksom varit lagom. Vi kan promenera dit, dricka ett glas vin, skråla och ha det kul och sen gå hem. Förra tillfället regnade bort. Och nu menar jag domedags regnade.
Detta tillfälle kommer gå bort för icke att man släpar feber unge på äventyr. Imorron skulle vi dessutom grilla hos Denis bror med familj och tji fick jag för det blir antagligen så att jag stannar hemma med Stora och Denis tar de minder och drar.
Därav känslan av instängdhet. Sablars jefla skit.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar