Det är inte lätt

Det är inte lätt att vara svensk idag. Först menar man att man inte får säga neger längre, sen kommer vinter 2012 och fullständigt förstör att vårt svenska. Först stormar det om pepparkaksgubbar. Någon får inte vara pepparkaksgubbi i Lucia-tåget. Det skapas Facebook-grupper och svärs och fyas. En hel ocean av människor som vill att vi värnar om rätten att vara pepparkaksgubbe. Vem står på andra sidan? Vem hävdar motsatsen? EN lärare på en skola. Som antagligen försökte göra något bra men kanske siktade lite fel. Ingen annan.

Sen är sveriges Lucia från INDIEN. Nä vet du vad. Lucia ska väl vara blond? Helst ska hon vara den populäraste flickan i klassen också. Och röstas fram med streck på svartatavlan medan man själv sitter där och är inte så populär och får inte ett ända streck själv. Och sen får man vara pepparkaksgubbe för man är lite mörk i skinnet.

Dessutom rappade nån i Luciatåget. Vart är vår värld på väg?

Och sen, sen säger Disney att de ska klippa bort tre dockor ur Tomtens Julparad. Nu är de inne och fingrar på känsliga områden.

Det handlar om tre stereotyper, inte raser, för tydligen värnar folk bara om att den lilla mörkhyade dockan är kvar, blondinen som är korkad kan gärna försvinna? Detta görs av Disney internationellt. Inte av påtryckningar från invandrare i Sverige.

OCH VEM FAN BRYR SIG? Barnen? Nä, för dem har Kalle Ankas Jul inte lika mycket värde längre, det visas barnprogram hela dagarna i ända. De skiter i vilket. Docka mig hit och docka mig dit. Men låt oss för allt i världen aldrig nånsin ändra på något. Låt allt vara som det alltid har varit. Låt oss stagnera. Vi vill väl aldrig bli bättre, aldrig bli något mer än vad vi är idag? Man kan tycka att det kan kvitta och att dockorna kan representera den mångfald många (mig inräknad) tycker så mycket om. Men nu är det inte hudfärgen som är problemet utan hur dockorna framställs. Och jag tror inte att alla föräldrar bryr sig om att förklara varför man inte säger neger, eller berätta om förintelsen eller förklarar att blondiner inte är korkade våp.

Minns ni förr, när Långben satte en gaffel i vägguttaget och hans majskolv blev till popcorn? Eller när Kalle försöker avrätta den störiga fåglen med allehanda skjutvapen? Minns ni det? Bryr ni er om att de scenerna inte är kvar? Minns ni när vi inte hade någon TV? Låt oss gå tillbaka till det. Låt oss ta släden till kyrkan, och lyssna på hur mycket vi felar och att vi kommer brinna i helvetet.

Eller fokusera all denna energi där det behövs. Titta på syrien, titta på alla barn som svälter jorden runt, titta på Connecticut och var evigt jävla tacksamma för att det största problemet i vårt land är att tre jävla dockor klipps bort ur ett barnprogram.