I lördags inträffade en tragedi på Skråvägen. På väg hem från Gustavs kalas plockade Stora några tusensköner åt Nicke att mums på, en smak av våren.
När hon kommer hem och stoppar ner blommerna till ludentass så anfaller han och biter henne i fingert. Stora reagerar med ett vrål och tusen tårar. Blodet rinner och hon skriker ännu mer. Helt hysterisk skulle man kunna beskriva henne. Hon förklarade sen, när hon lugnat ner sig lite, att det mest var sveket från Nickes sida som framkallade reaktionen.
Nicke har blivit könsmogen och antagligen väldigt revir känslig. Lösning? Kastrering. "Det är din lösning på allt" väste Denis till mig. Uppenbarligen inte eftersom jag är gravid för tredje gången. Men vi får ha i åtanke att Denis fortfarande har svårt att acceptera att Cozmo blev av med kulorna för 10 år sedan.
Nicke är nu satt på socialiseringsupplärning, detta faller ju på mig eftersom jag envisades med att vi skulle ha djuret. Igår plockade jag upp en morrande kanin ur buren (med hjälp av en handduk) väl ute var han lika lugn som alltid. En snabb tripp till veterinären och vi kommer nog få bukt med kaninen?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar