Idag var jag på utvecklingssamtal på Litens förskola. Jag gick därifrån, rak i ryggen och stolt som en tupp.
Liten må gilla att morra och skjuta med pinnar, men i all hans grabbighet gömmer sig en liten omtänksam mjukis. Som städar undan efter sig, som kramas, som hjälper de mindre barnen.
Och medans jag sitter här och stolt skryter om honom så ställer han sig och kissar på vardagsrumsgolvet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar