Nu ska jag berätta en sak. När man har barn sover man dåligt. Det var det. Vår minsta är väl den som varit svårast med sovandet av alla tre. De andra två sov hela natten vid 4 månader. Minst var 10 månader? Det var i alla fall precis när jag börjat jobba igen. Naturligtvis.
Men nu har något hänt. Hon vaknar gärna ofta, somnar förvisso om igen om vi tar henne till vår säng. Men väl där är det ett sabla farande hit och dit. Det vänds och vrids och kryps omkring.
Man ligger där och sover. Klockan kanske är 03.30 på ett ungefär när helt plöstligt: SMACK. Barnfot i ansiktet. Och innan man hinner reagera: SMACK. Fot nummer två. Va fan. Sen knökar hon upp sin kissblöja under näsan på en och kanske fiser. Sen ålar hon vidare genom natten och jag är vaken och ska UPP OM TVÅ TIMMAR!
Och så undrar folk varför man inte orkar se hela Dallas. Jag har gått ut till soffan någon natt, men nu kommer en ny bit information till er: Man sover inte lika bra i soffan. I soffan ska man somna till Dallas innan klockan slagit 22.00. Då är soffan ypperlig. Men inte hela natten sova. Och så ligger man då där och tänker att en och en halv timmes sömn ska man nog kunna klämma ut innan klockan ringer. Då, precis då, tycker marsvinen att de ska försöka slita ner sin förbannade vattenflaska. För i helvete!
Jag är så väldigt trött.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar