Mitt rum är sönder!

Barnen är där uppe, jag sitter där nere. Plötsligt hör jag Liten;

"Jag är ledsen!" säger han.

"Varför är du ledsen?" frågar jag

"Mitt rum är sönder" svarar han.

Aj då, det kan inte vara bra.

För ett tag sedan klistrade han upp ett antal teckningar på sin vägg, med limstift. Där satt de och vi orkade inte stressa över det. Nu hade han tröttnat på teckningarna och dragit ner dem. Tillsammans med en hel del tapet.

Det är bara tapet, det är inte ens lönt att bli upprörd. Lite störigt för det är bara ett år sedan vi tapetserade. Men vad fan.