tisdag 31 januari 2012
På TV
The Real housewives of Beverly Hills, en kvinnas dotter fyller 4, eller 5, då ska det kalasas och 200 (!) gäster ska bjudas. Tårtan är fin, den går loss på 2000 dollar och jag gissar att det krävs mer en en till de 200 gästerna. Jag måste sluta titta på TV.
Varför vi har kvar plastagolven där uppe
Igår lekte Liten med sin Sam, de hade kul. Målade golvet med Storas stämpelfärg, satte klädnypor på hela sig själva och dansade.
Sen så blev de lite ovänner också, det hör till, det blir Stora och hennes vänner också. Skillnaden är att ALDRIG har någon av hennes vänner kommit ner med näsblod efter ett handgemäng. Aldrig har de slåtts.
Igår blödde Sam, han var obekymmrad och jag var förfärad. Liten skämdes som en hund och sa förlåt 110 gånger, men likväl blödde Sams näsa.
När Sam sen hade gått hem så pratade vi om att man inte slåss och han verkade förstå, sen gick han bort och nockade stora syrran så hon fick ett märke under ögat. Åh jisses.
torsdag 26 januari 2012
Här sitter jag och väntar och väntar
För en timme sen fick jag ett sms från en försenad Denis att han landat på Kastrup. Så nu väntar jag. Inte kan jag sova nu inte.
Barnen sover, Stora kämpade in i det sista men somnade tillslut efter löfte att väcka henne när hennes pappa kommer hem.
Barnen sover, Stora kämpade in i det sista men somnade tillslut efter löfte att väcka henne när hennes pappa kommer hem.
onsdag 25 januari 2012
måndag 23 januari 2012
Små tankar
Jag har lagt märke till en del saker.
Det första; man är inte rasist om man enbart avskyr muslimer. Det är tydligen helt OK att uttala sig rasistiskt om "araber".
Samma person som skriver illa om dessa "araber" tycker i samma andetag att samhället borde ställa upp mer. Fast jag antar att samhället bara ska ställa upp för "svenskar" och invandrare från Europa (med vissa muslimska länder undantagna?) För jag tycker att det är rätt skrattretande att någon som inte tycker att vi ska ta emot flyktingar från krigsdrabbade länder samtidigt tycker att vi människor ska ställa upp mer för varandra.
Jag har lagt märke till att om man tycker att det är fel att vräka ut rasism på allas vårt Facebook så är man PK. Att vara "Politiskt Korrekt", att tycka som folk gör mest, är tydligen något dåligt.
Det första; man är inte rasist om man enbart avskyr muslimer. Det är tydligen helt OK att uttala sig rasistiskt om "araber".
Samma person som skriver illa om dessa "araber" tycker i samma andetag att samhället borde ställa upp mer. Fast jag antar att samhället bara ska ställa upp för "svenskar" och invandrare från Europa (med vissa muslimska länder undantagna?) För jag tycker att det är rätt skrattretande att någon som inte tycker att vi ska ta emot flyktingar från krigsdrabbade länder samtidigt tycker att vi människor ska ställa upp mer för varandra.
Jag har lagt märke till att om man tycker att det är fel att vräka ut rasism på allas vårt Facebook så är man PK. Att vara "Politiskt Korrekt", att tycka som folk gör mest, är tydligen något dåligt.
Kaos
Vilket osammanhängade inlägg jag skrev, fast det är lite så jag känner mig. Jag gör studsbollar, uppvaktar marsvin och försöker få disträ 7 åring ut ur huset i tid för skolan. Jag inser att köket måste saneras pronto, något stinker i vasken.
Men som sagt, nu måste 7 åringen ut.
Men som sagt, nu måste 7 åringen ut.
söndag 22 januari 2012
Helgen
I fredags morse åkte Denis och lämnade mig med marktjänsten i en vecka. Jag såg till att boka upp helgen med min mamma och Hans. Mutti hämtade oss i fredags och vi kom hem för en liten stund sedan.
Och nu har de äntligen kommit, i ett litet kartonghus i sin bur sitter Strumpan och Leon och mumsar på en gurkbit. De är fantastiskt söta. Barnen är glada och vill klappa men de små liven får anpassa sig i lugn och ro. Marsvinen kommer från Saphiras uppfödning, tack till Sofie för förtroendet att ta hand om dina fina killar!
Nu är det söndag kväll, mamma frågade innan vad jag hade för strategi för att klara veckan själ "Jag måste till Systemet" blev mitt svar.
Och nu har de äntligen kommit, i ett litet kartonghus i sin bur sitter Strumpan och Leon och mumsar på en gurkbit. De är fantastiskt söta. Barnen är glada och vill klappa men de små liven får anpassa sig i lugn och ro. Marsvinen kommer från Saphiras uppfödning, tack till Sofie för förtroendet att ta hand om dina fina killar!
Nu är det söndag kväll, mamma frågade innan vad jag hade för strategi för att klara veckan själ "Jag måste till Systemet" blev mitt svar.
lördag 21 januari 2012
fredag 20 januari 2012
Och så åkte han
I natt åkte han. Nu har han lämnat landet och är påväg till Mexiko. Och genast känns huset märkligt tomt.
torsdag 19 januari 2012
Det står skrivet i stjärnorna
Igår beslutade jag att hålla Liten hemma från förskolan idag eftersom de antagligen har magsjuka där.
Idag löd mitt horoskop "Någon i ett gruppsammanhang kan grusa dina planer idag. Det gäller bara att du försöker härda ut"
måndag 16 januari 2012
söndag 15 januari 2012
Sjukhusbesök
Idag åkte Liten och jag till Lund och ortopeden. Morfar trillade i onsdags och krossade sin 90- åriga höftkula. Vi hittade honom på rummet där han berättade historier från sitt liv för en yngre (71 år) herre.
Morfar var rätt pigg för att nyss blivit opererad. Men när han pratade om mormor tårades hans kloka ögon.
fredag 13 januari 2012
Hennes straff
Jag ville gärna tvätta hennes tunga med tvål. Men det är ju löjligt. Så, jag tänkte efter.
När man är upprörd och arg så slänger man gärna ur sig "Ingen TV på två veckor!" " Inga kompisar på en månad"
Sen inser man att man mest straffar sig själv eller att det är svårt att hålla det långa straffet och så skiter man i det och ungen lär sig att mamma är en vek jefel.
Dessutom är hon för liten för långa bestraffningar.
Så, igår blev det ingen TV och i säng klockan 7 (utan Nintendo 3DS) och lampan släcktes 20.00.
Nu är det avklarat. Hon har inte lärt sig än. Men skam den som ger sig.
När man är upprörd och arg så slänger man gärna ur sig "Ingen TV på två veckor!" " Inga kompisar på en månad"
Sen inser man att man mest straffar sig själv eller att det är svårt att hålla det långa straffet och så skiter man i det och ungen lär sig att mamma är en vek jefel.
Dessutom är hon för liten för långa bestraffningar.
Så, igår blev det ingen TV och i säng klockan 7 (utan Nintendo 3DS) och lampan släcktes 20.00.
Nu är det avklarat. Hon har inte lärt sig än. Men skam den som ger sig.
Åh vad vi längtar
Vi ska bli fler i Crikusen.
Nicke dog ju hastigt och faktiskt rätt så lustigt i höstas. Sen dess har jag funderat. Tillslut la jag fram mitt förslag till djurmotståndaren Denis.
Två marsvin. Ville vi ha. Två för man får inte ha dem ensamma. Jag har haft marsvin när jag var liten och tycker att de är de ultimata smådjuren, lugnare och mer hanterbara än kaniner. Inte lika känsliga och ja, snällare. Jag bestämde att två honor blir ypperligt och jag ville gärna ha kullsyskon.
Nu blev det inte så. Jag hittade visserligen två systrar hos en uppfödare, men de var skitlika och det hade blivit ett "Men den är ju miiiiin" bråk om dagen här hemma. Jag mailade lite med uppfödaren och hon la fram förslaget att syrrornas bror var till salu tillsammans med en tvåårig herre. Dessa två är bästa vänner. Lämnar inte varandras sida. Leon, den stora, skulle inte säljas men hon kunde inte skilja dem åt.
Så, om lite mer än en vecka kommer de till oss. Pinoccio och León, som nu kommer gå under namnen Strumpan och Herr Muffins León. Eller Strompan och Mofin som Stora skriver. Mitt andra marsvin hette å andra sidan Kåla Kladis, så vem är jag att klaga?
Jag vill tillägga att efter 12 år med mig har djurmotståndaren Denis mjuknat och fick nästan tårar i ögonen när jag berättade om grisarnas fina vänskap. Han till och med tycker att de är söta, han som för något år sedan inte gav marsvin en extra blick för han tyckte de såg ut som råttor.
Nicke dog ju hastigt och faktiskt rätt så lustigt i höstas. Sen dess har jag funderat. Tillslut la jag fram mitt förslag till djurmotståndaren Denis.
Två marsvin. Ville vi ha. Två för man får inte ha dem ensamma. Jag har haft marsvin när jag var liten och tycker att de är de ultimata smådjuren, lugnare och mer hanterbara än kaniner. Inte lika känsliga och ja, snällare. Jag bestämde att två honor blir ypperligt och jag ville gärna ha kullsyskon.
Nu blev det inte så. Jag hittade visserligen två systrar hos en uppfödare, men de var skitlika och det hade blivit ett "Men den är ju miiiiin" bråk om dagen här hemma. Jag mailade lite med uppfödaren och hon la fram förslaget att syrrornas bror var till salu tillsammans med en tvåårig herre. Dessa två är bästa vänner. Lämnar inte varandras sida. Leon, den stora, skulle inte säljas men hon kunde inte skilja dem åt.
Så, om lite mer än en vecka kommer de till oss. Pinoccio och León, som nu kommer gå under namnen Strumpan och Herr Muffins León. Eller Strompan och Mofin som Stora skriver. Mitt andra marsvin hette å andra sidan Kåla Kladis, så vem är jag att klaga?
Jag vill tillägga att efter 12 år med mig har djurmotståndaren Denis mjuknat och fick nästan tårar i ögonen när jag berättade om grisarnas fina vänskap. Han till och med tycker att de är söta, han som för något år sedan inte gav marsvin en extra blick för han tyckte de såg ut som råttor.
torsdag 12 januari 2012
Hon ska lämna hemmet
Den stora har två vänner hemma. Hon är kaxig och otrevlig mot mig, för att visa upp sig på nått sätt. Jag varnar och säger att "tänk på vad du gör". Men hon fortsätter.
När jag upptäcker att de vält ut all min vikta tvätt på golvet i en otrevlig hög får jag nog. Jag gör inte komet och väser i hennes öra och får henne att plocka upp tvätten.
När hon är färdig går hon in på sitt rum och smäller igen dörren.
Ut med ungen och nytt samtal om hur man uppför sig. "Gå in på ditt rum och stanna där" blir min inte allt för pedagogiska lösning på pretonårsungens fasoner
Lite senare hör jag hur det mumlas från hennes rum, vännerna ororar sig för hur hon ska klara sig. Jag trycker örat mot dörren och tjuvlyssnar. Hon ska rymma. Eller iallafall aldrig nånsin lämna sitt rum igen.
"Inte ens för att kissa!" undrar Alice.
"Nä" väser ungen
"Då får jag hämta en spann till dig och så får jag tömma den i toaletten" tänker Alice. Det är viktigt med vänner som ställer upp för en när man revolterar.
När vännerna går får jag sätta mig ner med henne och prata om hur man uppför sig och varför hon nu kommer att ett "straff".
Sen ska jag läsa igenom mina Komet papper och skriva ner frågor till vår återträff om ett par veckor.
När jag upptäcker att de vält ut all min vikta tvätt på golvet i en otrevlig hög får jag nog. Jag gör inte komet och väser i hennes öra och får henne att plocka upp tvätten.
När hon är färdig går hon in på sitt rum och smäller igen dörren.
Ut med ungen och nytt samtal om hur man uppför sig. "Gå in på ditt rum och stanna där" blir min inte allt för pedagogiska lösning på pretonårsungens fasoner
Lite senare hör jag hur det mumlas från hennes rum, vännerna ororar sig för hur hon ska klara sig. Jag trycker örat mot dörren och tjuvlyssnar. Hon ska rymma. Eller iallafall aldrig nånsin lämna sitt rum igen.
"Inte ens för att kissa!" undrar Alice.
"Nä" väser ungen
"Då får jag hämta en spann till dig och så får jag tömma den i toaletten" tänker Alice. Det är viktigt med vänner som ställer upp för en när man revolterar.
När vännerna går får jag sätta mig ner med henne och prata om hur man uppför sig och varför hon nu kommer att ett "straff".
Sen ska jag läsa igenom mina Komet papper och skriva ner frågor till vår återträff om ett par veckor.
Liten har växt upp
Liten kommer hem från förskolan, helt täckt av lera, där är lera i ansiktet, på nacken, ryggen, i stövlarna, på stövlarna, i luvan.
"Skitunge" säger jag till honom, med massor av kärlek.
"Nej!" svarar han "Jag är ingen skitunge, jag är en man!"
"Skitunge" säger jag till honom, med massor av kärlek.
"Nej!" svarar han "Jag är ingen skitunge, jag är en man!"
onsdag 11 januari 2012
Ortsnamn
På tal om skönta ortsnamn im Tyskland måste jag nämna Heiligenhafen. Här brukar mutti och Hans köpa alkohol om de har vägarna förbi. Det är annat än Flata (i Skara). Eller Pung, som vi också har här i landet.

Kroatien 2012
I sommar ska vi bila till Kroatien. 200 mil. Med barnen där bak. Minst kommer placeras i mitten som en barriär, en mindre version av Berlinmuren? Men det kommer ändå bli ett är-vi-framme-snart-han-drog-mig-i-håret-hon-delar-inte-inferno i baksätet, jag låter mig inte luras. Mutor ska packas i en hemlig väska.
Visa större karta
Vi smider planer. Vi ska stanna till utanför Hannover och besöka Serengeti Park i Hodenhagen. Hodenhagen, smaka på det. Hodenhagen.
Sen tänkte vi stanna vid Neuschwanstein för det är sagolikt vackert, men kommer inte de i åldrarna 7,4 och 1 bli uttråkade?
Ett stopp i ett naturskönt Slovenien blir det nog istället.
Slutmålet är Zadar, där Baba och Dida väntar.
Jag hoppas på ett nytt besök i sanslöst vackra Krka
Och naturligtvis massor med bad på närmsta stranden Borik
Visa större karta
Vi smider planer. Vi ska stanna till utanför Hannover och besöka Serengeti Park i Hodenhagen. Hodenhagen, smaka på det. Hodenhagen.

Sen tänkte vi stanna vid Neuschwanstein för det är sagolikt vackert, men kommer inte de i åldrarna 7,4 och 1 bli uttråkade?

Ett stopp i ett naturskönt Slovenien blir det nog istället.
Slutmålet är Zadar, där Baba och Dida väntar.

Jag hoppas på ett nytt besök i sanslöst vackra Krka
Och naturligtvis massor med bad på närmsta stranden Borik

Unga mödrar
Varför, åh varför, tittar jag på Unga mödrar? Jag förstår att inte alla mammor är som dessa på TV, därför tänker jag bara hata de som är med.
Röker som borstbindare graviditeten igenom och gråter när ungen väger för lite. Och rikspuckot på bilden går ut och röker under förlossningen, hennes mamma står brevid på puffar hon med.
Jag blir så upprörd och vill säga ord som inte lämpar sig för mina barns öron.
Kräk
Igår började skolan igen, men Stora var inte där. Hon, som varit frisk hela lovet, kräktes kvällen innan.
"Oh, no" tänkte jag och blev genast illamående, men jag tror inte hon hade maginfluensa, känslig mage kanske? Vem vet varför hon kräks utan synlig anledning,
Så hon var hemma igår.
Idag är vi själv, jag och Minst. Hon krälar omkring på golvet, tittar på mig och headbangar lite. Skrattar och krälar vidare.
När jag hämtade Liten igår var han täckt av lera. "Det ser ut som du kanat ner för en lerig backe!" sa jag till honom och han svarade "Dej hauj ja" och pekade på den leriga backen på förskolans gård. Måntro.
måndag 9 januari 2012
Om den minsta
Den minstas krälövningar har gått från högst modesta till att hon krälar fram över hela nedanvåningen. Ba, säger hon och kryper fram och stoppar en nersaglad näve i Bluerayspelaren så att mamma och pappa nästan inte kan se Super 8 en fredagkväll.
Hon vill icke sitta i sina babysitters länger, sånt är för mesar. Hon är så mobil helt plötsligt.
Igår kräktes hon upp spagetti och köttfärssås så att det fastnade i näsan och då blev hon vildsint och skrek och grät just när vi skulle äta fantastiska möra revbensspjäll. Och vi blev helt till oss för hon är nästan aldrig arg så när hon blir det springer vi omkring som två rookies, som förstagångsföräldrar.
Annars skrattar hon mest hela tiden, hon avgudar sina syskon och ser upp till deras störighet. Speciellt när de hoppar i soffan, vilket de inte får men gör ändå när mamma och pappa har gäster och inte kommer för sig att skälla lika mycket som när ingen är hemma hos oss. Jefel ungar.
Hon är så ljuvlig och klåfingrig, och så söt så världen stannar för att njuta en liten stund.
Hon vill icke sitta i sina babysitters länger, sånt är för mesar. Hon är så mobil helt plötsligt.
Igår kräktes hon upp spagetti och köttfärssås så att det fastnade i näsan och då blev hon vildsint och skrek och grät just när vi skulle äta fantastiska möra revbensspjäll. Och vi blev helt till oss för hon är nästan aldrig arg så när hon blir det springer vi omkring som två rookies, som förstagångsföräldrar.
Annars skrattar hon mest hela tiden, hon avgudar sina syskon och ser upp till deras störighet. Speciellt när de hoppar i soffan, vilket de inte får men gör ändå när mamma och pappa har gäster och inte kommer för sig att skälla lika mycket som när ingen är hemma hos oss. Jefel ungar.
Hon är så ljuvlig och klåfingrig, och så söt så världen stannar för att njuta en liten stund.
Är det inte påsk snart?
Nu är det måndag och det mesta återgår till det normala, skolorna har däremot studiedag och därför är Stora hemma idag också. Kommer sakna henne imorgon, vi har varit hemma i 3 ljuvliga veckor tillsammans.
Just nu ligger hon och jonglerar med sin lillasyster i soffan.
Den mellersta, han sover fortfarande.
Helgen var mysig med massor av bebisnyheter. Vissa är lite mer hemliga och överraskande än andra, men alla är lika fantastiskt roliga och grattis till er, ni vet vilka ni är : )
Mellan fredag och lördag outsourcade vi än en gång de två mindre till Baba och Dida, vi tittade på film (Super 8, den var först bra och sen dålig, dyr blev den också eftersom vi glömde lämna tillbaka den) sen sov vi!
Nu längtar vi till påsken!
Just nu ligger hon och jonglerar med sin lillasyster i soffan.
Den mellersta, han sover fortfarande.
Helgen var mysig med massor av bebisnyheter. Vissa är lite mer hemliga och överraskande än andra, men alla är lika fantastiskt roliga och grattis till er, ni vet vilka ni är : )
Mellan fredag och lördag outsourcade vi än en gång de två mindre till Baba och Dida, vi tittade på film (Super 8, den var först bra och sen dålig, dyr blev den också eftersom vi glömde lämna tillbaka den) sen sov vi!
Nu längtar vi till påsken!
onsdag 4 januari 2012
måndag 2 januari 2012
God fortsättning
Nytt år har vi nu. Vi firade ut det gamla och in det nya här hemma tillsammans med Nina, Peter och deras flickor. Det var kul och mysigt och lugnt. Precis som vi gillar det.
När det närmades sig tolv gick vi ut och sen försökte vi förbrilt att få fjutt på våra thailändska lyktor, vi missade tolvslaget men det kvittas.
Igår åt vi pizza, tittade på tv och försökte sova ikapp.
Idag har jag outsourcrat de två minsta till farmor och farfar. Det känns konstigt. Men samtidigt lite skönt, jag ska till sjukgymnasten med fötterna och så måste jag hämta Denis föllsedaus present och handla maten till hans middag och det är rätt skönt att slippa släpa runt de små. Den stora stannar hemma själv och tittar på TV, spelar Nintendo 3Ds och tycker att det är skönt att slippa resten av oss.
Gott Nytt År till er alla!
När det närmades sig tolv gick vi ut och sen försökte vi förbrilt att få fjutt på våra thailändska lyktor, vi missade tolvslaget men det kvittas.
Igår åt vi pizza, tittade på tv och försökte sova ikapp.
Idag har jag outsourcrat de två minsta till farmor och farfar. Det känns konstigt. Men samtidigt lite skönt, jag ska till sjukgymnasten med fötterna och så måste jag hämta Denis föllsedaus present och handla maten till hans middag och det är rätt skönt att slippa släpa runt de små. Den stora stannar hemma själv och tittar på TV, spelar Nintendo 3Ds och tycker att det är skönt att slippa resten av oss.
Gott Nytt År till er alla!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)